Processed with VSCO with b5 preset

Presentation & Translation

Född på 90-talet, mamma till Luna och bor med min sambo i Wien, Österrike. Arbetar med visuell kommunikation, och spenderar min mammaledighet med att bygga min portfolio

Julstämning

Vi har tjuvstartat julen…

Nu i början av november har jag känt mig så trött, opepp och tråkig så jag bestämde mig för att tjuvstarta julen.
Sagt och gjort, i helgen klädde jag granen, hängde upp pynt och bakade pepparkakshus. Och vips så blev jag på bättre humör. Speciellt när vi vaknade upp till snö i förrgår! Tyvärr smälte den bort under dagen men det var mysig så länge det varade haha.
Nu är bara frågan vilken julfilm vi ska se först?

Read More

Vecka 17

 

 Magen i vecka 17

Idag har jag varit gravid i 16 hela veckor. Tiden går snabbt, men ändå så sakta. Jag ser och känner magen på riktigt nu, men är fortfarande lite osäker på om jag har känt fosterrörelser (eller om det bara är tarmarna som rör sig). Nu mår jag äntligen bra igen, har inga “symtom” och det njuter jag av. Förra gången var jag himla orolig under den här spökperioden men nu ska jag bara passa på att njuta, ta hand om mig själv och mysa.

När jag jämför bilder och anteckningar från min förra graviditet så är min mage mycket större redan men den känns liksom längre ner. Min navel har också börjat ploppa ut lite när jag trycker på den, och det hände inte förrän i vecka 28(!) förra gången.

Nästa läkarbesök är den 6:e december, och den 13:e är det dags för “det stora ultraljudet” då vi ska kolla att alla organen är på plats och fungerar som de ska. Vid något utav dessa besök kommer vi också att få reda på könet, så spännande, trots att vi redan tror att vi vet då vi bad doktorn att gissa för ett par veckor sedan..

Read More

Och så börjar vi om från början igen!

Luna ska bli storasyster! 

Jag ska bli tvåbarnsmamma! Vi har alltid pratat om att vi vill ha två barn då det känns jämnt och perfekt och vi båda har vuxit upp med ett syskon, och nu händer det alltså. Kelsey var på mig ganska mycket redan från det att Luna var 7, 8 månader att vi borde sätta fart för vi ville ha barnen nära i ålder, men jag kände mig inte redo. Ett par månader senare så gav vi det ett försök och vips så var jag gravid igen. 

Det kändes både underbart och fantastiskt, men också lite tungt. Det är inte kul att vara gravid alltid. Halva mig älskar det och tycker det är superhäftigt och mysigt och spännande, men den andra halvan tycker det är jobbigt. Jag har varit så extremt trött, har ont i rygg och brösten hela tiden och mår lite psykiskt dåligt över att jag kommer behöva bli så där stor igen. Jag återhämtade mig fantastiskt snabbt och bra efter Luna, men jag har en känsla att det inte kommer vara lika lätt efter andra barnet. 

Jag har också en massa oro, allt gick så bra med första graviditeten, förlossningen, återhämtningen och nyfödd-tiden. Luna sov och sover fortfarande väldigt bra. Hon har aldrig varit speciellt skrikig eller svår. Det kan ju bara inte gå lika bra igen? När jag var gravid med Luna var jag inställd på det värsta; dödsångest under förlossningen och en kolikbebis. Den här gången är jag inställd på en till Luna och trots att jag är medveten om att alla barn är olika så känns det ändå som att allt kommer gå lika bra som första gången, jag kan liksom inte föreställa mig någonting annat. Men samtidigt måste jag vara beredd på att det inte kommer bli så. 

Bortsett från all oro och negativitet så längtar jag så mycket efter att få veta vem som rör sig där inne. Vi vet inte könet än så just nu är det extra spännande. När jag ser Luna leka med andra barn så känner jag att vi gör helt rätt i att ge henne ett syskon så snart. Jag längtar också efter bebismyset, amningen och allt som hör det första tiden till (nästan). I maj är bebisen beräknad, och trots att det är ett halvår kvar så känns det så mycket snabbare än sist. Imorgon går jag redan in i vecka 15, och i jul kommer jag vara mer än halvvägs. När jag fyller 27 kommer jag vara höggravid, och kort där efter är vi alltså tvåbarnsföräldrar.. 

 

Read More

Myskväll

Igår lagade vi vår nya favoriträtt – Poké bowl

Vi har en liten rutin här hemma att vi lägger Luna klockan 18.30-19.00 och lagar mat när hon sover. Jag tror att det är bra med lite planerad egentid och vi båda tycker att det är väldigt kul att laga mat. Igår blev det poké bowl med allt vad det innebär och det är så otroligt gott! Det känns som en avancerad rätt när man handlar alla ingredienser, men  när man lägger fram allting så är det ju egentligen bara att hacka och lägga upp. Och resterna är ju perfekta att göra summer rolls med, eller varför inte en wok?

Anledningen till att vi inte äter middag med Luna är att hon äter redan klockan 17, alldeles för tidigt för oss, och jag har svårt att göra “barnmat” av det vi äter. Oftast äter vi sallad till middag och det funkar ju inte riktigt. Jag har fortfarande dålig inspiration till barnmat, jag försöker att “göra om” vad vi äter till barnmat, men samtidigt vill jag följa alla kostråd för barn. Igår lagade jag exempelvis en “bön chili” till henne med ris, som vi senare använde till vår middag. Och samma rätt kommer hon nog att äta till lunch (och jag också). Sen får jag tänka om till middag igen.. Grönsakspuré och fisk är en stor favorit, men jag ger henne det säkert två gånger i veckan så vill att hon ska testa något nytt. Har 5-6 recept som jag varvar till henne men jag får lite små-ångest för jag vill inte att hon ska växa upp med begränsade smaker. Hoppas det släpper snart! Hon är ju så duktig och äter nästan allt vi lägger på tallriken..

Read More

Busungen som inte kan sitta still

Vad svårt det ska vara att ta gulliga bilder på Luna! Jag försöker att få henne att sitta still i 2 sekunder, men innan kameran ens hinner få fokus så är hon upp och ner och på andra sidan rummet ungefär. Jag undrar om Luna är extra vild, eller om alla (snart) 1-åringar är likadana? Hon kan just nu krypa helt perfekt, ställa sig upp och gå med hjälp av sin lilla “gå-vagn”. Men när det kommer till att hitta balans utan att hålla i sig i något så är hon helt ointresserad. Lika så när man håller hennes händer och försöker få henne att gå: då sätter hon sig ned igen. Men jag har absolut ingen stress över att få henne att börja gå. Tycker att jag har händerna fulla med en krypis så det räcker!

Om ungefär en vecka kommer min mamma och vi är så peppade! Hon har inte träffat Luna sedan hon var 5 månader så det ska bli spännande att se hur hon tycker att hon har förändrats. Och om Luna känner igen henne! Jag tror att hon kommer att känna igen mormor på rösten i alla fall, men hon är inte blyg så dom kommer nog lära känna varandra snabbt igen. Och så ska jag skriva en lista med godsaker som jag vill ha från Sverige såklart. Saknar svenskt mat och godis! Som sagt, vi längtar!

Read More