DUM IDÉ?

I fredags var det helg här i Österrike, och lämpligt nog började jag känna små stickningar i njuren. Eftersom att jag tidigare haft inflammation i njuren, och för den delen heller inte längre känner av urinvägsinfektioner då jag haft det 360 av 365 dagar per år de senaste åren, så började jag bli orolig. På lördagen var det samma visa och då vågade jag inte vänta längre så vi åkte in till akuten. Eftersom att jag var pigg, glad och sa att jag inte hade ont (för det hade jag ju verkligen inte), så blev jag extremt nedprioriterad. Med andra ord så fick vi sitta i väntrummet i lite mer än 3 timmar, utan teckning på mobilen, utan någon tidning, utan musik och bara ett ständigt hostande, snorande, snorklande och klagande människor att lyssna på. Jag kände redan då att det här kanske var en dum idé. Jag fick mitt pencillin, åkte hem och så igår sa det pang igen. Jag fick inom ett par timmar ont i halsen, huvudet, blev snorig och kände mig svag i kroppen. Så nu hoppas jag att det stannar där och inte utvecklas till någon ruskig influensa eller liknande som hälfen av alla sjuklingar på akuten säkert hade. Har laddat upp med vitaminer och förutom att städa här hemma inför K’s föräldrars ankomst imorgon, så ska jag idag följa det här schemat. Önska mig lycka till!

 

 

Leave a Comment